Sov gott!

Sov gott Älskade Morfar! Jag hoppas vi kommer träffas igen på andra sida! Vi kommer sakna dej här nere på jorden!
Jag satt i en traktor för första gången i ditt knä. Du var kanske den ända i min släkt som jag kunde diskutera hästar och allt lantliv. Till o med grisarna ville du prata om.
Men nu hade det kommit till det läget att du var så dålig att du inte var dej själv. Och vi vet alla att du hatade det. För när du insåg själv hur allting var blev du ledsen... Du var en glad människa och att se dej ledsen och sjuk tyckte ingen om. Hur dumt det än kanske låter så är detta kanske för det bästa för din skull..
Det kanske jobbigaste just nu är att jag antagligen inte kan vara med och säga hej då till dej. För jag kommer antagligen redan ha hunnit åkt iväg då... Men samtidigt vet jag att du ville att jag skulle vara glad och du tyckte det var jättekul att jag skulle åka iväg..

Vila i frid! Och ta hand om alla som jag känner på andra sidan tills jag kommer. <3>